Den här artikeln är för dig som vill förstå tekniken och språket kring batterilagring – särskilt om du funderar på att låta ditt batteri arbeta med stödtjänster som frekvensreglering, eller jämför ett batteri kopplat till solceller med fristående batterilagring. Här reder vi ut begreppen, från kWh och effekt till FCR-D, mFRR och elprisarbitrage.
En enklare förståelse av terminologin
För nybörjare kan det vara utmanande att navigera genom det tekniska språkbruket när man fördjupar sig i batterilagring. Termer som effekttopp, frekvensreglering och kilowattimme kan verka överväldigande.
Vår ordlista är utformad för att underlätta denna inlärningsprocess och göra planeringsupplevelsen mer tillgänglig. Genom att förklara de viktigaste termerna i en lättförståelig och sammanhängande ordlista strävar vi efter att ge nybörjare en ökad förståelse och trygghet när de utforskar världen av batterilagring.
El och effekt – grundbegreppen
| Ampere: Enhet för elektrisk ström, mäter mängden laddning som passerar genom en punkt per tidsenhet. |
| Effekt: Mängden energi som förbrukas eller överförs per tidsenhet, mäts i watt (W) eller kilowatt (kW). |
| Kilowatt (kW): Enhet för effekt, mäter den snabbhet med vilken energi används eller överförs. |
| Kilowattimme (kWh): Enhet för elektrisk energi, mäter den totala mängden energi som används under en timme. |
| Watt: Enhet för effekt, en mindre enhet än kilowatt, som mäter den snabbhet med vilken energi används eller överförs. |
| Effekttopp: Perioder med hög efterfrågan på elektricitet, vanligtvis under dagen när belastningen är som störst. |
Grön El: Elektricitet som genereras från förnybara och miljövänliga energikällor, såsom sol, vind eller vattenkraft. Grönt teknikavdrag: En skatteförmån som ger 50% reduktion på installation och material vid investering i miljövänlig teknik, som laddboxar, solceller och batterilager. |
Batteriet och tekniken
| Batterikapacitet: Mängden elektrisk energi som ett batteri kan lagra, vanligtvis mätt i kilowattimmar (kWh). |
| Kapacitet: Mängden energi som en batterilagringsenhet kan hålla. |
| Batterilager: En anläggning som lagrar elektrisk energi för senare användning, vanligtvis kopplad till solceller eller annan förnybar energikälla. |
| Energilager: En anordning som lagrar överskott av elektricitet för senare användning. |
Litiumjonbatterier: En typ av uppladdningsbara batterier som använder litiumjonteknologi, vanligt förekommande i batterilager och elbilar. |
| Livscykel: Antalet laddnings- och urladdningscykler som ett batteri kan genomgå innan det anses otillräckligt. |
| Självurladdning: Graden av energiförlust över tid när batteriet inte används. |
| Laddningskontroller: System som övervakar och reglerar batteriladdningen för att undvika överladdning eller andra skador. |
| Växelriktare: En enhet som omvandlar likström (DC) till växelström (AC) eller vice versa, vanligtvis används i samband med solceller eller batterilager. |
| CE-märkning: En markering som indikerar att en produkt uppfyller de europeiska säkerhetskraven och andra relevanta standarder. |
| Fristående batterilagring: Ett batterilager som inte är kopplat till egen elproduktion som solceller. Det laddas från elnätet och används främst för stödtjänster, elprisarbitrage eller för att kapa effekttoppar. |
Ekonomi och avdrag
| Självförsörjning: Förmågan att generera och lagra tillräckligt med energi för att möta hushållets behov utan att vara beroende av det allmänna elnätet. |
| Lastbalansering: Att justera och fördela elektrisk belastning för att undvika överbelastning eller strömavbrott. |
| Effektbalansering: Processen att matcha energiproduktion och förbrukning för att undvika överskott eller brist. |
| Elprisarbitrage: Att ladda batteriet när elpriset är lågt och använda eller sälja elen när priset är högt. Hur mycket det ger beror på hur stora prisskillnaderna är över dygnet. |
| Grönt teknikavdrag: En skattereduktion när ett företag installerar grön teknik. Batteri för lagring av egenproducerad el och laddbox ger 50 %, solceller 15 %, på arbete och material, max 50 000 kr per person och år. Avdraget dras direkt på fakturan. Batterier ger inget rotavdrag. |
Elnätet och stödtjänster
| Stödtjänster för batterilager: Tjänster som ett batterilager kan tillhandahålla för att stödja och optimera elnätet, inklusive frekvensreglering och spänningsstabilisering. |
| Frekvensreglering: Elnätet ska hålla 50 Hz. När förbrukning och produktion inte går jämnt ut ändras frekvensen, och Svenska kraftnät köper snabb reglering för att återställa den. Ett batteri kan svara på sekunder och är därför lämpat för frekvensreglering. |
| FCR-N: Reserv som hela tiden jämnar ut små frekvensavvikelser vid normal drift. |
| FCR-D: Reserv som aktiveras vid större störningar, till exempel när ett kraftverk plötsligt löser ut. Finns för både upp- och nedreglering. |
| mFRR: Manuell reserv som aktiveras på några minuter och avlastar de snabbare reserverna. |
Privatpersoner deltar inte direkt på stödtjänstmarknaden utan via en aggregator, till exempel CheckWatt, som samlar många batterier. Ersättningen har sjunkit sedan toppåren 2022–2023 och är aldrig garanterad. Läs mer i installation av batterilager med CheckWatt.
Grönt avdrag om batteriet används för stödtjänster
I januari 2024 meddelade Skatteverket att batterier som används för stödtjänster inte gav rätt till grönt teknikavdrag. Efter ett besked från Skatterättsnämnden ändrades det: sedan Skatteverkets ställningstagande 4 juli 2024 ger batteriet rätt till avdraget även om det delvis används för stödtjänster eller elprisarbitrage, så länge det också lagrar egenproducerad el. Ett fristående batteri utan egen elproduktion ger alltså inte grönt avdrag. Läs mer i så fungerar det gröna teknikavdraget.
Vill du veta vilket batteri som passar ditt hus? Läs mer om vår batterilagring eller ring oss på 010-288 12 40 – växeln är bemannad dygnet runt.